Reflektioner över 2020 och mål inför 2021

För ungefär ett år sedan skrev jag min första årssammanfattning och satte nya mål. Det var en fin process att tänka igenom och skriva om det gångna året och dessutom väldigt nyttigt att formulera mål för sin egen utveckling för det kommande året.

Ett år senare är jag nu redo att utvärdera mina mål, reflektera över 2020 och sätta nya mål för 2021.

Mina mål för 2020 var att:

Jag skulle fortsätta att träna regelbundet med fokus på löpning men med inslag av annan träning som variation. 

En försiktig önskan om att bli lite snabbare. Jag ville kunna klara av att springa fem kilometer på under 30 minuter år 2020.

Jag ville hitta minst ett lopp att anmäla mig till under 2020.

Jag såg fram emot att fortsätta utvecklas och ha roligt med vintersporter.

Jag skulle vara mer ute i naturen både under träning och återhämtning.

Hur gick det?

Året som gick och aldrig mer kommer tillbaka – 2020 – är det fruktansvärda året som för alltid kommer att förknippas med Corona, covid-19.

I början av året, innan jag ens hade hört talas om Corona, fokuserade jag en del på skidor. Lyckligt ovetandes om kommande pandemi kan man väl i alla fall lugnt säga att jag utvecklade vintersporter eftersom jag vågade mig upp i en slalombacke för första gången i vintras och jag gick sedan en teknikkurs i längdskidor. I Västerås kom ingen snö förra vintern men Vedbobacken hade konstsnö både i backe och spår så jag var där flera gånger med vänner och familj. 

2020 var året då ”milen” blev min nya helgvana. Första gången jag sprang milspåret på Björnön var den 21 mars 2020 och jag kommer aldrig glömma den dagen då jag tidigt på morgonen för första gången skulle våga mig runt hela milen ensam. I stort sett varje helg därefter har jag joggat milen på Björnön. Naturen på Södra Björnön fick direkt en speciell plats i mitt hjärta.

Coronakrisen skapade oro och rädsla. Jag minns min känsla när de byggde upp tält med extra sjukhusplatser och rapporteringen om den ofattbara belastningen på sjukvården. Jag minns min förtvivlan över ovissheten och vad som skulle kunna hända med familj, vänner, anhöriga och alla medmänniskor i sjukdom, i ensamhet, i död. Man fick lära sig att Corona var slug eftersom den kunde smitta utan att man kände sig sjuk. Den kunde gå på andningen och attackera kroppens svagheter. Man kunde känna sig bättre men sen på dag 8 hamna på intensiven. Jag har också varit oerhört ledsen för kulturlivet, förlorade företag och turismen. Konserter – Inställt. Resor – Inställt. Det fruktansvärda ordet Inställt är förknippat med mycket skada och sorg för många det här året. Må kultur, företag och turism återhämta sig och få blomstra igen under kommande år och framåt.

Jag hade en resa bokad till Dublin i april som blev inställd. Vad som hände istället är en anmärkningsvärd resa i sig där det ena sammanträffandet ledde till det andra och från mitt hem har jag med kärlek upptäckt Irland – nya ställen, nya böcker, historier och hjältar, Irlands historia och ny musik. När jag väl åker till Irland är jag lite bättre förberedd. Det var inte meningen att jag skulle åka utan att veta det jag vet idag. Min ”Dublin itinerary” ser helt annorlunda ut idag än vad den gjorde i april och mitt hjärta också. Det blev en resa som hjälpte mig att ta mig igenom det här året på många sätt vilket jag är evigt tacksam för.

Mitt jobb fick jag behålla eftersom jag är lärare på lågstadiet. Vår verksamhet var igång som den samhällsbärande funktion den är och jag tycker att jag har haft tur som har haft ett jobb att gå till. Jag har varit glad över att som anställd i skolan fått möjlighet att representera en eventuell trygg punkt i krisen där allt är (nästan) som det brukar vara och dessutom var min arbetsplats ett av mina egna ankare i en svår tid. Vi gjorde en hel del omställningar som till exempel digitala möten och vissa andra begränsningar och anpassningar. Kanske effektiva förändringar som vi kan fortsätta med sen?

Jag hade organiserat på jobbet att vi skulle springa Vårruset tillsammans i maj. Vi var minst 15 kollegor som anmält oss men det blev förstås inställt. När alla lopp 2020 blev inställda från våren och framåt skapades virtuella lopp.

Ett virtuellt lopp var jag med i – det som kallades ”Länge leve loppet”. Det var då jag nådde mitt mål för första och hittills enda gången – att klara 5 kilometer på under 30 minuter. 

Kanske var det en kombination av klimatkrisen, Corona och min och min familjs midsommarbesök i Säfsen som ledde till de tankebanor och processer som gjorde att vi nu har vår egen stuga i Säfsen, vilket vi är väldigt lyckliga för. Helt plötsligt som i ett trollslag försvann alla mina önskningar om utomlandsresor till sol och bad. Inte bara i år tänkte jag skippa solresan, utan resten av livet. Aldrig mer vill jag lägga pengar och tid på att flyga till Spanien, flyga till Kroatien, flyga till Grekland – sola, bada, äta och dricka – helt plötsligt bara dog allt det. Jag vill mest vara i skogen på min lediga tid och gärna nära en liten sjö. Oavsett årstid och väder vill jag jogga, vandra, åka skidor, tända en brasa och mysa i lugn och ro, ensam eller med familj och vänner. Jag behöver inga dignande bufféer, jag gör en kopp kaffe och en macka. Jag blir trött av för mycket – för mycket intryck, för mycket val, för mycket ljud, för mycket mat. Och solen utomlands som jag alltid dyrkat – den bränner ju alltid upp min hud ändå. Jag som är så grymt känslig för sol och värme – skulle jag behöva bli 45 år innan jag insåg att jag är ett skogstroll. Jag har ingenting på en varm strand i ett varmt land att göra. 

Säfsen

Säfsen och Björnön i mitt hjärta och mitt mål att vara mer ute i naturen både under träning och återhämtning har förflyttats från att vara ett mål till att integreras och att bli en naturlig del av den jag är.

Björnön

2020 är året då jag kom tillbaka till mig själv. När världen slutade snurra så landade jag först som en säck på marken och sen hittade jag mig själv på så många nivåer. Nu är det bara att kravla vidare med nya erfarenheter och insikter och att våga vara den jag innerst inne är.

Apropå att hitta sig själv så försökte jag bli en snabbare löpare i somras genom att införa backträning och intervaller. Jag skadade mig lite lätt och jag led. Bra försök men jag kanske inte ska gå emot min natur här heller utan konstatera att jag gillar vänner och mat bättre. Sakta, sakta men säkert har jag märkt att jag faktiskt ändå har blivit både en starkare och lite snabbare löpare under året. 

När det gäller inslag av annan träning så kan jag konstatera att jag antagligen fick min hälsporreliknande känning i början av året av att hoppa runt på ett Friskis & Svettis-golv så det lägger jag ner även efter coronapandemin. Däremot har jag fått rutin på att göra lite styrketräning och Yin yoga hemma i vardagsrummet, så det får innefatta mitt ”inslag av annan träning”. 

Det brukar sägas att vi lärare ofta blir sjuka när det blir lov. Jag hade inga sjukdomssymptom alls i slutet av höstterminen, men direkt efter julavslutningen med eleverna var det som att trycka på en knapp. Jag tappade lukt och smak. Jag hade åkt hem och skulle dricka kaffe och äta pepparkakor när jag insåg att jag inte kände vad det smakade. Jag provade att spraya parfym och sniffa rakt under näsan. Jag kände ingenting. Skräcken över att ovetande möjligtvis smittat andra och ett positivt covid-19-test fick avsluta coronaåret 2020 och jag firade jul lite tröttare än vanligt utan att känna vad något av allt det goda smakade. Det hade kunnat gå värre än så som vi vet med Corona och jag är glad att jag hade ett lindrigt förlopp som inte blev akut.

Idag, den 26 december 2020 klev jag ut ur min karantän och jag gjorde det förstås på Södra Björnön med en 5 kilometers joggingtur. Kroppen var med mig, det var underbart att komma ut. Jag ser lite trött ut efter Corona, men jag är inte besegrad.

Jag är tacksam för att 2020 snart är över men också för allt jag lärt mig under 2020, tacksam för insikter och för att jag är frisk, för att jag lever och för att jag får möjligheten att nu sätta upp nya möjliga mål för 2021.

Mål för 2021

Jag ska fortsätta att springa två eller tre gånger i veckan fördelat på:

10 km på helgen i skogen.

5 km en eller två gånger på vardagar, helst i skogen, annars på asfalt.

Göra styrketräning och Yin yoga minst en gång i veckan.

Fortsätta att vara nära naturen för kraftpåfyllning oavsett årstid och väder.

Något jag gärna skulle sätta som mål är både lopp och en resa men de är fortfarande på paus på grund av pandemin. Om jag gör en resa till Irland och är med i ett lopp under 2021 är det en bonus och en enorm glädje. 

En innerlig önskan är också att få fortsätta utveckla min löpning, mitt skrivande och mitt fotograferande. Jag ska våga prova något nytt 2021 också. Jag vet bara inte vad det är ännu.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *